När var du och kollade dina cellprov senast?

När var du och kollade dina cellprov senast?

av -
998

Alla kvinnor mellan 23 och 50 år bjuds in vart tredje år till en gynekologisk cellprovskontroll där cellförändringar kan upptäckas. Sedan glesas kontrollerna ut till vart femte år, och upphör när man fyllt 60.

Cellförändringar ger inga symtom eller besvär. De kan bara upptäckas genom att man lämnar ett cellprov.

De flesta cellförändringar går över av sig själv. Om de behöver behandlas tas de bort genom en liten operation. Man får lokalbedövning eller sövs under behandlingen, som görs på sjukhus eller en gynekologmottagning. Man brukar kunna gå hem samma dag.

Cirka fyra månader efter behandling görs en kontroll för att se att inga cellförändringar finns kvar. För att sedan besluta vad man gör i nästa steg, det kan bli aktuellt med ytterliga operation eller konfiskering som det kallas med ett annat ord.

”Jag vet att många av er bara ryser av bilden i inlägget, känslan av att ta av sig kläderna medan gynekologen väntar på dig vid stolen med sina kalla instrument. Stolen som är så hemsk, jobbig och man vill bara att det skall vara över så snabbt det bara går.”

Cellförändringar är inte en sjukdom i sig men kan vara ett förstadium till livmoderhalscancer, det är därför jag skriver detta inlägget och uppmanar alla speciellt i åldern 25-35 ålder att gå och göra cellprov regelbundet. Det är nämligen så att går man på undersökningarna regelbundet, upptäcker man snabbare om man skulle ha cellförändringar och kan du stoppa dem i tid. Faran är om man inte går på sina regelbundna kontroller…

.Livmoderhalscancer är, till skillnad från andra gynekologiska cancerformer, en sjukdom som framför allt ganska unga kvinnor kan få. Sjukdomen är mycket ovanlig före 25 års ålder, men ökar sedan.

Jag vet att många av er bara ryser av bilder i inlägget, känslan av att ta av sig kläderna medan gynekologen väntar på dig vid stolen med sina kalla instrument. Stolen som är så hemsk, jobbig och man vill bara att det skall vara över så snabbt det bara går.

Själv har jag nu genomgått min 3:e konisering nu, jag kunde inte gå hem direkt efteråt och jag har mått ganska dåligt efter varje operation (väldigt smärta och illamående) och så klart tär det på psyket också. Tankar flyger, vad händer om cellförändringarna inte försvinner nu då?

Jag har genomfört mina operationer på en privat klinik i Prag och känt med väldigt bra omhändertagen, men jag var själv inte inställt på att det skulle göra så ont som det gjorde under och efter åt, jag hade nog bara tänkt att det är som ett möte i arbetsveckan avsett 30 minuter till det, sedan rusar jag vidare för nästa möte på veckans agenda…Jag fick tänka om kan jag säga, men jag är så glad att jag går på regelbundna kontroller alltid vad det än gäller, för att kunna ta tjuren i hornen istället att det skall komma som en kalldusch sedan. Dessutom vetskapen att jag hade kunnat göra något åt det, men tog mig inte tid att gå på kontrollen skulle vara väldigt jobbig att handskas med.

För att både ha livrem och hängsle som det heter så går jag på kontroller när jag är hemma i Sverige på fantastisk mottagning i Malmö på Slottstadens läkarhus där de har den mest fantastiska personalen som får mig att slappna av,  får mig att bli trygg i stolen och får mig att ta mig igenom denna processen, stort tack till Dr Maria Laursen och Syster Karin!

Så se till ring din gyn mottagining, barnmorska och boka tid, innan det kan vara för sent!

Liknande artiklar

676

695

annons:

Inga kommentarer

Lämna en kommentar