Lyxigt Mode och Fattig Konst

Lyxigt Mode och Fattig Konst

av -
584
Roksanda Ilincic Kväll

annons:

Vi hade ett sista möte med CAS styrelsen där vi fick se alla tavlor som har donerats till vår auktion och som vi hoppas ska berika oss under den stora Kalejdoskop -Gala kvällen. Det är inte det lättaste att få ihop en massa tavlor då det ska stämma på många olika plan.

Tavlorna får inte vara för stora utan som vi kallar det ” domestic size”, och få plats i de flestas hus/ lägenheter. Konstverket ska inte vara okontrollerat, galet och provokativt för då minimerar man chansen att folk faktiskt bjuder. Konstnären ska ju vara i ropet och helst lite innan ropet dvs CAS brukar veta när en konstnär är på väg upp. Man vill köpa tidigt innan hela världen vet att konstnären i fråga är het.

Mycket hänger på det gamla hederliga nätverkandet med kontakter som föder kontakter, tjänster och gentjänster och liknande snöbollar som rullar fram storartade resultat.  Konstsamlare ( vi)  som tycker att konstnärer  borde bjuda till och ge bort en tavla som tack för det stöd dom haft under åren,  eller  gallerier som känner att CAS har varit viktiga och hjälpsamma och därför visar tacksamhet tillbaka.

För att festa till det lite och fira att vi hade fått ihop en fin samling konst var det cocktail party hos vår Ambassadör Roksanda Ilincic i hennes butik. Många av konstnärerna kom och minglade bland klänningar, skor, konstvänner och fashionistas. Jag träffade  bla. Amalia Pika och Shezad Dawood och passade på att kolla läget. Dessa två är på väg upp och anses vara ganska starka nya stjärnor och har haft utställningar på viktiga gallerier och fått bra recensioner och säljer bra och borde ju då vara nöjda med tanke på standardbilden av en konstnär som kämpar och lever i fattigdom och misär.

Men så fick jag höra hur dom båda funderar på att flytta ifrån London för det börjar bli ohållbart att leva och jobba i staden som skryter med att vara kreativ, mångkulturell och en av de viktigaste platserna i världen just inom konsten. För att behålla konstnärerna som är så viktiga för den blomstrande konstmarknaden men framför allt den blomstrande atmosfären som bubblar av liv och ideer måste man försöka finansiera deras lokaler och studios så dom slipper  tävla med rika fastighetskungar som håller på att ta över London.

Det ironiska var att vi befann oss i en butik på en av Londons finaste adresser där Roksandas  färgranna klänningar kostade runt 10 000 kronor! Jag vill med detta absolut inte ifrågasätta  Roksandas  framgång, hon har ju också jobbat häcken av sig inom sitt yrke.

Apropå yrke frågade jag Amalia hur det kom sig att hon blev konstnär och hon sa rätt och slätt: ” för jag var så jävla dålig i skolan och det enda  jag kunde tänka mig var att söka in på konstfack ”. Jag hade förväntat mig att hon skulle nästla in sig i någon gammal harang om att hon kände ett kall och att hon vill berika världen med sin syn på livets förgänglighet, men nej brutal ärlighet blev det!

Lovely!

Roksanda Ilincic Hälsar oss välkommna
Roksanda Ilincic Hälsar oss välkommna

Liknande artiklar

1130

annons:

Inga kommentarer

Lämna en kommentar