Precis som Underbara Clara

Precis som Underbara Clara

av -
445
Landskap av den danske Konstnären John Körner ( I min trapp)

annons:

Jag sitter i ett moln högt uppe bland bergen i Samoens i Frankrike. Planen var att vi skulle åka skidor under julen men solen skiner som en besatt och snön smälter till små vårbäckar och det gör mig ingenting.

Barnen åker skidor i dom två backar som har låtsassnö och jag och Yves sitter i solen och läser. Jag släpade med mig 7 kg böcker och jonglerar just nu 3 olika samtidigt. En svår jävel på morgonen när jag är pigg, en lättsammare runt lunch och en mittemellan på kvällen.

Jag har otroligt dålig uppkoppling så jag tänkte köra lite korta inlägg med små roliga eller konstiga konsthistorier.

Det var en gång två busiga ryska konstnärer som hette Komar och Melamid.  Detta var i mitten på 90- talet och dom funderade mycket på innebörden av ordet  ” Populär ” inom  just konsten.  Dom bestämde sig för att testa på riktigt och gick ut med en sorts Sifoundersökning i flera olika länder och frågade vad folk ville ha i konst.

Sen tog dom  resultaten och målade tavlor som var grundade på just dessa. Resultaten var ganska lustiga. I nästan alla länder ville folk ha samma saker: landskap med några personer, lite djur och så skulle tavlan vara blå.  Detta var ganska deprimerande.

”Vi letade efter frihet och vi fann slaveri” summerade Komar och Melamid.

Det lustiga är att jag har en drös med teckningar från när jag var liten då mitt favoritmotiv var; ett hus, en sjö med fiskar, träd med frukt, ett grönsaksland, blommor, massa djur, min familj och en sol. Allt under blå himmel. Jag kommer ihåg precis vad jag tänkte när jag målade dessa; det representerade trygghet för mig. Om någonting skulle hända ( Tex om Ryssarna skulle anfalla och det blev krig) så skulle vi kunna överleva med allt som vi hade runt huset.

Självförsörjande.

Precis som Underbara Clara!!

Martina Domonkos-Klemmer
När man har bott i många länder och lärt sig lika många språk, när man har kompisar utspridda över världen, mamma och pappa i Småland, en bror i Stockholm och en syrra i Paris , då kan livet lätt bli lite splittrat . Konsten blev min Kompis och min räddning i detta kaos. Jag använder den som Karlssons Klister för att få ihop alla bitarna. Det kanske blir mitt livs mästerverk ? Skriver från Londons Notting Hill där jag bor med min Yves och våra 3 barn.

Liknande artiklar

annons:

Inga kommentarer

Lämna en kommentar