Klubben som blev 1900-talets mest mytomspunna nöjesetablissemang

Klubben som blev 1900-talets mest mytomspunna nöjesetablissemang

av -
1944

annons:

Hasse Persson gick som barn i huset och tilläts fotografera
på legendariska Studio 54. Adressen var 254 West 54th Street i New York, och äntligen får vi se bilderna i en bok.

Text Britta Rossander

Hasse Persson, fotograf med ­särskilt tillstånd att plåta som han ville på  Studio 54  i New York.
Hasse Persson, fotograf med ­särskilt tillstånd att plåta som han ville på Studio 54 i New York.

 

Persson är Boråskillen som blev en av Sveriges bästa fotografer. Han arbetade 1967–1990 som bildjournalist i USA och fotograferade allt från presidentvalskampanjer till den dekadenta nattklubben Studio 54. Hasses intresse för fotografi har gjort att han har en av de finaste samlingarna av fotoböcker. Han är även medlem i Bukowskis advisory board vilket Lena Nytén, specialist på fotografisk konst på Bukowskis, är väldigt glad för.

– Hasses starka engagemang och stora kunnande har starkt bidragit till att svenskarna öppnat upp intresset för fotografi. Han har dessutom träffat de flesta stora namnen och är en ständig källa till information inom området, säger Lena till Magasinet KVINNA.

HP78

 

 

Halloween 1977.
Halloween 1977.

 

Hasse Persson och hans kamera var ofta gäster på Studio 54, hans bilder är legendariska, och publicerade i bokform blir de en form av återbesök i en mycket tillåtande tidsanda.

Studio 54 öppnade med buller och bång den 26 april 1977 i en enorm före detta tv-studio på 254 West 54th street och ”alla” var där. Till öppnandet var över
5 000 inbjudningar utskickade till utvalda inom jetsetet. Studio 54:s ägare/dörrvakt Steve Rubell hade dock total makt i dörren och släppte in bl a Mick och Bianca Jagger, Liza Minnelli, Jerry Hall, Donald och Ivana Trump samt Andy Warhol men lät t ex Cher och Frank Sinatra stå kvar utanför.

Studion blev känd för
hedonism och dekadens –
sexuella eskapader och
droganvändande var mer
regel än undantag bland
gästerna.

Under klubbens storhetstid blev Rubell känd för att handplocka gäster bland dem som samlades utanför dörren. Han valde vackra, ofta exhibitionistiska men vanliga människor som sedan minglade med de glamorösa stjärnorna.

Studion blev känd för hedonism och dekadens – sexuella eskapader och droganvändande var mer regel än undantag bland gästerna. Det blev senare razzia och även trubbel med skattemyndigheten och Studio 54 fick stänga den 4 februari 1980. Avslutningsfesten döptes till ”The End of Modern Day Gomorrah” och gäster var bl a Diana Ross, Richard Gere och Sylvester Stallone, som ska ha köpt den allra sista drinken som serverades. Det blev nyöppnande året därpå och kändisarna stod åter som spön i backen, men fem år senare tog det slut för alltid.

Rubell berättade för Hasse Persson att gästerna skulle bestå av tjugo procent homosexuella män och fem till tio procent lesbiska och transvestiter. Resten skulle vara kändisar från alla skikt, mångmiljonärer från Latinamerika och gärna ”eurotrash” på New York-besök.

– Jag kom väl in på eurotrash-kvoten, säger Hasse Persson.

På Studio 54 var det helt okej att ta med sig hästen in på dansgolvet, vilket en besökare gjorde till Halloween 1978.
På Studio 54 var det helt okej att ta med sig hästen in på dansgolvet, vilket en besökare gjorde till Halloween 1978.

 

Fashion-modellen  Potassa de Lafa­yette, Salvador Dalís favorittransvestit, på dansgolvet.
Fashion-modellen Potassa de Lafa­yette, Salvador Dalís favorittransvestit, på dansgolvet.

 

Nyårsafton 1979.
Nyårsafton 1979.

 

Andy Warhol med okänd skönhet någon gång 1979.
Andy Warhol med okänd skönhet någon gång 1979.

Vi var mindre än en
handfull fotografer som
tilläts att fotografera
fritt inne på Studio 54.

Hasse fick plåta fritt, vilket säkert var alla paparazzifotografers våta dröm. Han var etablerad som bildjournalist och tilläts ha titthål in i den korta tidseran efter p-pillrets ankomst men före aids. Vietnamkriget var över, staden hade gjort konkurs vilket gjorde att kreativa människor strömmade dit, feministrörelsen stod i blom och några år tidigare hade den första gayparaden genomförts i New York. Kvinnorna tog makten över sina kroppar och sin egen sexualitet. Det sägs att det var därför det kom många kvinnor till Studio 54 utan kläder. Att män gick dit nakna berodde på att gaymän för första gången på riktigt kände sig fria.

The Ladies Room 1977.
The Ladies Room 1977.

 

Klädkoden var fullständigt fri på Studio 54.
Klädkoden var fullständigt fri på Studio 54.

 

Halston, designern på allas läppar, Andy Warhol och Bianca Jagger 1977.
Halston, designern på allas läppar, Andy Warhol och Bianca Jagger 1977.

 

Detta med utställning och bok, är det något som du själv önskat göra eller fick du ett erbjudande?

– Jag har haft dessa bilder på mina axlar i 35 år. Jag har inte velat såra eller förarga någon med tanke på bildernas karaktär. Men när det blev aktuellt att ställa ut bilderna i samband med det europeiska huvudstadsåret i Umeå 2014 på Galleri Andersson/Sandström, så tänkte jag att det är nu eller aldrig.

Har det varit svårt att välja bilder?

– Det har varit extremt svårt att välja ut dessa 60-talet fotografier utifrån ca 10 000 negativ. Jag ville att bildurvalet skulle kännas som ett riktigt besök på Studio 54, så om man tittar noggrant i boken kommer vissa karaktärer tillbaka på samma sätt som om man vore på plats.

Var du den enda svenska fotograf som kom gästerna så här nära?

– Vi var mindre än en handfull fotografer som tilläts att fotografera fritt inne på Studio 54. Jag var ensam europé och fick lov att härja fritt.

När du tog bilderna – hade du då någon tanke på deras kommande betydelse?

– Jag insåg nog tidigt att Studio 54 var unikt, men det var när aids slog till med full kraft 1982, vilket gjorde att tidens minst sagt tillåtande attityd till sex och droger var över, som jag insåg att Studio 54 var ett historiskt fenomen som kanske aldrig kommer att uppstå igen.

Jag känner mig privilegierad
som har fått uppleva detta
hedonistiska ”paradis” från
insidan. Jag slipper att dö nyfiken.

Dancing in the Dark, Halloween 1978.
Dancing in the Dark, Halloween 1978.

 

Truman Capote och moderedaktören  D D Ryan med sällskap.
Truman Capote och moderedaktören D D Ryan med sällskap.

 

Nyårsafton 1978.
Nyårsafton 1978.

 

Vad har Studio 54 betytt för dig som person?

– Jag känner mig oerhört privilegierad som har fått uppleva detta hedonistiska ”paradis” från insidan. Vilket innebär att jag slipper att dö nyfiken, jag har ju sett det mesta och det bästa från denna tid.

Hur är responsen på boken?

– Jag misstänker att vi i dag lever i en mer puritansk tidsanda vilket inneburit att intresset för Studio 54 har nått närmast mytiska proportioner. Intresset för boken tycks vara globalt, och den största marknaden för den verkar bli New York.

Andy Warhol, Steve Rubell, ­Calvin Klein och Brooke Shields på Calvin Kleins fest 1978.
Andy Warhol, Steve Rubell, ­Calvin Klein och Brooke Shields på Calvin Kleins fest 1978.

 

Partytime.
Partytime.

 

”Studio 54” utkom på
Max Ström förlag i samband med utställningen ”Studio 54 and Other Stories som visades vid adventstid på Galleri Andersson/Sandström i Umeå. Se mer på www.maxstrom.se.

Redaktion
I Magasinet KVINNA hittar du alltid flera inspirerande kvinnor som delar med sig av sin historia och sina favorittips. Kvinnor som vågat, satsat och lyckats. Magasinet KVINNA är också en härlig mix av skönhet, mode och livsstil. Vi erbjuder en till bredden fylld tidning med välskrivna och läsvärda artiklar, reportage och spännande fotojobb med allt från de senaste makeup- och modetrenderna till historierna om de ledande modehusen och starka profilerna. Vi bjuder även på en mix av lyxiga smycken och klockor. Magasinet Kvinna Grundad år 2008

Liknande artiklar

717

1115

annons:

Inga kommentarer

Lämna en kommentar