text britta rossander

Fotografi har fått ett ordentligt genomslag på den svenska marknaden. Nyfikenheten och intresset har ökat markant hos både gamla och nya samlare. Det är många som vill lära sig mer om genren eftersom utbudet ständigt ökar på kvalitetsauktionerna.

Det har varit en hel del diskussioner i tidningarna den senaste tiden gällande sättet som används vid beskrivning och katalogiserande av fotografiska bilder. Det gäller att man behärskar språket i katalog-texterna för att kunna förstå vad det är som bjuds ut till försäljning. I hopp om att kunna reda ut alla begrepp som gäller vid värderandet av fotokonst kontaktade Magasinet KVINNA Lena Nyten på Bukowskis, vars special-område är just fotografi.

– Fotografi har inte alltid haft en självklar plats i konstens finrum, det var först under 1970-talet som det började omvärderas och fick ett samlarvärde som konst. Vid denna tidpunkt genomfördes de första internationella auktionerna med enbart fotografi, och flera gallerier som var specialiserade på fotografi öppnade för första gången upp sina dörrar. Det som en gång startade på den amerikanska marknaden har nu sedan ett antal år tillbaka utvecklats till en etablerad auktionsmarknad i Sverige för fotografi. En marknad som expanderar i takt med ett ständigt växande intresse. Vad som är av betydelse vid värderingen av ett fotografiskt verk är upphovspersonen, motivet, upplagan, storleken, tekniken, tidigare uppnådda priser, utbud och efterfrågan.

”Fotografi har inte alltid haft en självklar
plats 
i konstens finrum, det var först under
1970-talet som det omvärderas och
fick samlarvärde som konst.”

Kan du beskriva hur ni katalogiserar de fotografier ni säljer så man vet hur man ska tyda informationen?

– Vi skiljer på Utan titel/Untitled och ”Utan titel”/”Untitled”. Det förgående betyder att titeln, trots research, är okänd för oss och det senare innebär att konstnären själv har angivit att bilden inte har någon särskild titel alternativt att konstnären har döpt verket till just ”Utan titel”/”Untitled”.

Hur vet man när bilden är tagen?

– Detta anges i titelfältet, t.ex. ” ’Utan titel’, 1979”. Om det inte skiljer mer än max fem år mellan året då bilden togs och året när det specifika exemplaret togs fram är det en ”vintage”. Benämningen används främst när det gäller klassiskt fotografi framtaget före 1990-talet.

Framtagen – vad betyder det?

– Vi använder inte uttrycket kopiera eftersom det är missvisande i förhållandet mellan negativ/original och de fotografier som tas fram utifrån det. Varje enskilt fotografi betecknas som ett original.

Vad ska man titta efter?

– Om den är signerad och daterad. Är den signerad och daterad anges det i katalogiseringen. Om informationen finns på baksidan skrivs till exempel: ”Signerad Maria Friberg och daterad 2012 a tergo”.

Vad gäller när det kommer till upplaga?

– Om bilden är numrerad och är en del i en bestämd upplaga anges detta i katalogiseringen. Vi försöker också, i den mån det är möjligt, att ange den totala upplagan. Vi skiljer på om det är fotografen/konstnären som numrerat bilden – alltså skrivit för hand till exempel 2/6 eller om det är angivet på en etikett från galleriet. Om det är handskrivet så anger vi: ”Numrerad 2/6”. Om det står tryckt på etiketten: ”Upplaga 2/6”.

Total upplaga, vad är det?

– Den anges exempelvis: ”Upplaga 6 + 2 AP”. Det innebär att detta motiv i just denna storlek och teknik finns i totalt 8 exemplar. Normalt betyder det att 6 finns ute på marknaden och att 2 ägs av konstnären.

Är det viktigt med tidigare utställningar?

– Eftersom fotografiet finns i en upplaga är det viktigt att hålla reda på om motivet visats på en utställning (alltså samma motiv men annat exemplar) eller om det är just det exemplar som ska säljas på auktionen som ställts ut. Under rubriken Utställningar fyller vi i information som rör exemplaret som ska säljas. Annars anger vi tydligt att: ”Motivet ställdes ut på Venedigbiennalen 2008” eller ”Motivet finns i Moderna Museets samlingar”.

Hur anges bildyta och bladstorlek?

– Vi skiljer på bildyta och bladstorlek. Bildyta är bara själva motivet. Bladstorlek är hela bladet inklusive marginaler. Måtten anges alltid som höjd x bredd som t.ex. Silvergelatinfotografi, bildyta 30 x 25 cm. Bladstorlek 40 x 30 cm. Bladstorleken anges bara om bilden är oramad/vi öppnat ramen/hela bladet är synligt i ramen och vi haft möjlighet att mäta det. Annars anges bara: Silvergelatinfotografi, bildyta 30 x 25 cm. Samma gäller för utfallande bilder.

Hur anges tekniken bakom fotografiet?

– Vi anger alltid i vilken teknik bilden är utförd i. Silvergelatinfotografi, C-print, platina palladium, cibachrome, ink jet print är ett exempel på teknik som kan förekomma.

Redaktion
I Magasinet KVINNA hittar du alltid flera inspirerande kvinnor som delar med sig av sin historia och sina favorittips. Kvinnor som vågat, satsat och lyckats. Magasinet KVINNA är också en härlig mix av skönhet, mode och livsstil. Vi erbjuder en till bredden fylld tidning med välskrivna och läsvärda artiklar, reportage och spännande fotojobb med allt från de senaste makeup- och modetrenderna till historierna om de ledande modehusen och starka profilerna. Vi bjuder även på en mix av lyxiga smycken och klockor. Magasinet Kvinna Grundad år 2008

Liknande artiklar

931

1367

annons:

Inga kommentarer

Lämna en kommentar